Scoutkåren Vikingarna
Svenska Scoutförbundet
Fredag 24 november 2017,
FRILUFTSKÖK

FRILUFTSKÖK

Varför behöver man friluftskök? Som scout skall man ju kunna göra upp eld och kunna laga mat och värma sig vid den. Jo, i och för sig, men ofta får man inte göra upp eld för markägaren, och ibland är det till och med förbjudet efter beslut av brandmyndighet!

 

När man vill skaffa sig ett fältkök finns det många olika sorter. Dels skall man välja bränsle, dels modell. Det som styr valet av bränsle är främst tillgänglighet inom användningsområdet, men även användarnas kunskap och "mogenhet". Valet av modell är ofta mera subjektivt, man trivs med en typ. Sättet man använder köket på betyder också en del, exempelvis behöver man inte tänka lika mycket på vikten för ett bil- eller båtkök som för ett hajkkök.

Bränslen

Bensin (White petrol, white gas, kemiskt ren bensin, alkylatbensin, "Coleman Fuel")

-        Explosivt, kräver stor varsamhet vid hantering.

-        Kräver utbildning.

±        Lite svårt att köpa i Sverige, mera vanligt utomlands. Ren bensin används både i Sverige och utomlands som rengöringsmedel och finns annars åtminstone att köpa på apotek världen över. Det går att använda vanlig bly- och metallfri bilbensin (utan natriumtillsats!), men då köken saknar katalysator kan de giftiga och cancerframkallande bensenångorna påverka mat och lungor. Däremot kan "miljöbensin" (gräsklipparbensin/alkylatbensin) användas utan större hälsoproblem.

+        Brinner ibland utan förvärmning.

+        Effektivt, speciellt i kök med tryckpump.

+        Tanken kan fyllas på före matlagning.

Fotogen (Paraffin, kerosene, "Esso Blue")

-        Måste förvärmas, annars flammar fotogenen och täpper igen bränslemunstycket med sot.

-        Kräver utbildning.

?        Utomlands tvingas man ibland köpa en hel gallon, knappt 5 liter, och med tanke på att ett fotogenkök som används 4 ggr/dag drar omkring 1 liter/vecka är det ganska mycket.

+        Mycket vanligt utomlands, här hemma är Statoil Blue det bästa och renaste. Använd inte lampolja som har för mycket tillsatser för att brinna rent. Ofta kan även dieselolja för (person)bilar användas, marindiesel är däremot oftast för svårbränd och ”smutsig”.

+        Effektivt, även vid låga temperaturer.

+        Tanken kan fyllas på före matlagning.

 Gasol, (LPG = Liquefied Petrol Gas, Butane)

-        Många olika anslutningar som är "märkesunika".

-        Kan inte fyllas på, utan en ny behållare måste medföras.

-        Kan vara svårt att hitta rätt behållare i lokala butiker, framför allt utomlands.

-        Gasbehållare får inte tas med på flygplan.

-        Kräver vintertid speciell propan/butanblandning för att brinna.

+        Kräver minimal utbildning.

+        Lätt reglerbar låga, som är lätt att tända.

+        Relativt effektivt.

Sprit (Methylated spirit, meths)

-        Kan vara svårt att få tag på bränsle utomlands, men "barsprit" kan alltid användas.

-        Lite dålig effekt.

-        Sotar mycket (med T-Röd).

-        Metanol mycket giftigt men sotar ej.

+        Kräver minimal utbildning.

+        Bra kök (Trangia, Optimus).

+        Lätthanterligt.

+        Tanken kan fyllas på före matlagning.

Torrsprit (Metatabletter)

-        Kan vara svårt att hitta bränslet.

-        Dålig effekt.

+        Kräver ingen utbildning.

+        Lätt, litet nödkök, kan bäras i fickan.

+        Med liten (= 0,5 l) plåtmugg ger det enkelt varm dryck.

+        Mycket lätthanterligt.

Modeller

Det vanligaste friluftsköket i Sverige är Trangiaköket med spritbrännare. Där får man brännare, vindskydd, två grytor och stekpanna i ett paket som är lätt och ganska litet. Som tillbehör finns, förutom olika grytor och pannor, även gasolbrännare och fotogenbrännare. Gasolbrännaren kostar knappt som ett standard Trangiakök, medan fotogenbrännaren kostar nästan fyra gånger så mycket som gasolbrännaren. I båda fallen är det priset på enbart en komplett brännare med slang, fotogenbrännaren har dock dessutom bränsletank/flaska med pump.

 

Med "vanliga" kök krävs någon form av gryta och stekpanna/lock. Ett vindskydd att ställa upp runt köket kan vara mycket vettigt, även om det är en sak som kan improviseras av en hajkbricka eller något liknande. Däremot bör man vara försiktig med att använda annan utrustning till vindskydd, köket blir ju varmt och kan då smälta syntetmaterial eller förstöra läder.

 

Vad finns det då för olika kök? Frånsett Trangiaköket finns Optimus Jägarkök, ett annat T-spritkök komplett med brännare, grytor, vindskydd och stekpanna/lock. Optimus har även Jägarköket med mångbränslebrännare. Sedan är det separata kök och kokkärl som gäller. Ett undantag är om man kan få fatt på kronans kokkärl med enmanskök, ett "figursytt" vindskydd som passar runt nedre delen på kokkärlet plus brännare och spritflaska. Det kokkärlet har den fördelen att det också kan användas över öppen eld, något de övriga grytorna inte kan så lätt.

 

Coleman har gasol-, bensin- och bensin/fotogenkök.

MSR har allbränslekök, bensin/fotogenkök samt även gasolkök.

Optimus har bensin-, fotogen-, sprit- samt bensin/fotogen/T-spritkök samt en allbränslebrännare (bensin/fotogen/T-sprit/diesel).

Sigg har ett kök som bränner både blyad, blyfri och ren bensin samt fotogen.

Primus har kombikök som bränner såväl gasol som olika flytande bränslen samt ett kök som bränner såväl gasol som flytande bränslen.

Vad det gäller gasolkök, är Camping Gaz och Primus de största i Europa. Tyvärr är deras gasbehållare olika. Trangias gasolbrännare, som kan fås med anslutning både till Gamping Gaz eller Primus, är mycket vanlig i Storbritannien och Tyskland. De flesta gasolbehållarna är fyllda med butan. För att få effekt även vintertid bör behållaren även innehålla en viss del propan, en vanlig blandning är 80/20% butan/propan.

Scoutledarnas erfarenheter

Vad rekommenderar vi scoutledare? Om man är villig betala lite mer, alla gånger ett Trangiakök, modell 25. Där får man två grytor, vindskydd, stekpanna/lock och brännare som passar för en - två personer för en inte alltför stor summa. Trangias modell 27 är en mindre modell som är obetydligt billigare, och mera lämpat för endast en person. Annars kan kronans kokkärl med enmanskök vara en lågprisutväg. Vid valmöjlighet, välj rostfri "burk" framför aluminium, den rostfria repas inte så lätt på insidan och är bara marginellt tyngre. Optimus Jägarkök är bra, som namnet antyder används det av försvarets jägarförband, men det är inte utbyggbart.

 

"Inte utbyggbart"? Trangiaköket kan kompletteras med en extra vattenpanna, man kan byta ut sprit-brännaren mot en gasol- eller fotogenbrännare, och det finns diverse olika grytor och stekpannor av aluminium, rostfri insida med aluminium utsida, med non-stick beläggning på insidan och så vidare. Här kan nämnas att Trangias Duossal kastruller med rostfri insida och aluminium utsida är bättre än aluminiumkärl rent hälsomässigt sett. Att skrapa med en metallsked i en aluminiumgryta kan ge spår av aluminium i maten plus att grytan repas invändigt och det blir svårt att rengöra den helt och hållet. Vikten är även här obetydligt högre.

 

Vad använder vi själva? Ett Coleman bensinkök med Trangia kokkärl, ett fotogenkök med kronans kokkärl, ett Coleman bensin/fotogenkök med kronans kokkärl, kronans kokkärl med enmanskök, ett Trangiakök med fotogenbrännare, förutom naturligtvis "vanliga" Trangiakök.

Att tänka

Till alla kök måste man ha bränsle. Behållaren för detta får inte dumpas så att den blir en miljöfara! Med flytande bränslen kan man ha en bränsleflaska som man tankar över innehållet till, men för gasolbehållare har man ännu inte någon återlämningspolicy. På vissa inköpsställen får man lämna in de begagnade behållarna, men det är fortfarande mycket vanligt att de slängs, ofta i naturen (Mount Everest lär vara snitslat utmed lederna med tomma gasolbyttor), men ibland även bland soporna. Det sistnämnda är ju inte helt lyckligt om soporna bränns!

 

När man skall fylla på ett kök med flytande bränsle måste man komma ihåg att bränslet skall kunna brinna. Om man häller på mera bränsle i en brännare där det kanske fortfarande brinner en osynlig låga, har man en bomb i handen. Med maximal tur försvinner bränsleflaskan som en raket utan att skada någon annan, men det vanligaste är tyvärr att flaskan fattar eld och antingen exploderar i handen eller sprutar brinnande bränsle som en fontän över omgivningen. För att undvika sådana olyckor får man fylla på en spritbrännare först när man kan hålla den med bar hand över brännarens öppning utan att det känns för varmt för handen. Byter man gasolbehållare måste köket vara lika svalt eftersom det alltid läcker lite gas vid montering. Detsamma gäller kök med inbyggd bränslebehållare för bensin. Eftersom de arbetar under tryck måste man släppa ut trycket vid påfyllning och då rusar det ut bensinblandad luft ur tanken, precis det som kommer ut i brännaren. Vid kök med separat bränsleflaska kan man lossa flaskan från köket och flytta sig några meter bort för påfyllning.

 

Fotogenkök av äldre modell som saknar reglerventil regleras med lufttrycket i tanken, så där öppnar man luftskruven för att få lägre låga. Då måste man ha ett ordentligt vindskydd eftersom annars lågan lätt blåses ut. Härav följer att fotogenkök kan fyllas på även om de är ganska så varma.

 

I bensin- och fotogenkök är det den förgasade vätskan som brinner. Ett fotogenkök måste alltid förvärmas och är det inte mycket varmt när köket används måste även ett bensinkök förvärmas. Annars brinner flytande bränsle med en hög och mycket sotande låga som kan täppa till munstycket. Dessutom sotas kärlen ned som om man eldat med T-röd. Som förvärmningsbränsle används sedan gammalt sprit, men om man inte vill ha två flaskor med olika sorters bränsle med sig kan man använda exempelvis metatabletter eller andra fasta bränslen.

 

Med alla kök gäller att man måste öva sig med köket innan det används "på allvar". De första gångerna skall man inte ens tända det inomhus utan ute på en icke-brännbar yta, en bakgård eller skolgård. Då ställer man inte till med något om köket skulle flamma upp innan man har lärt sig det. Likaså skall man inte vara ensam när man övar utan ha någon som kan ta hand om en om man skadas. Detta betyder inte att köken är opålitliga, men man skall alltid ha respekt för sitt kök.

 

När man använder sitt kök "ute i busken", måste man vara garderad mot uppflammande kök. Att koka inne i ett tält kan lätt leda till en tragedi om tältet fattar eld. Dessutom har man då förlorat sitt skydd, just när man kanske som bäst skulle behöva det! Om vädret absolut inte tillåter att köket används utomhus (glöm inte bort att man kan rigga till en poncho som "matlagningstält"!), använd det då i absiden precis vid öppningen. Därifrån kan man relativt lätt välta ut köket om det skulle börja bete sig ohälsosamt.

 

 
Webmaster Harald Kuntze (webmaster at vikingarna.net). Sidan uppdaterad 2008-11-30 14:41.